Tell me someone

Tell me someone, where the road starts.
Tell me someone, where the clear path leads?
Where does my road lead to?
A life in happiness?
A life in misery?
A life in confusion?
A life in emptyness?

Where is the road I devote my life to?
Where is the path I will face in my future?
the pathe o glory and beauty?
The path of temptation
The path of pain and misery?
the path of loneliness?

A life of contemplation
Thinking of what to do
thinking of what who to devote yourself to.
To a man, or a woman?
to a life of lonliness?
To a wholehearted job?
To a life of temptation?

Tell me someone, of what to do?
Tell me someone, of what to devote myself to.
Tell me someone, who I should devote myself to.
Tell me someone,
Cause I don't know

Emotional blasts!

Every day is not the same.

One day, is this way, the other day is another.

Things doesn't turn out the way you wanted

Either you go with the stream or swim against it.

One day you take it as it is

The other you do what you have to do

Next day, you're in hell

And the day after you're in heaven

Day to day is  a roller coaster

Every hour can be a roller coaster

Every day brings surprises

Every day brings unexpected emotions

One day you feel happy

The next you're sad

Another day you're confused

Every day gives emotions

Never will I stay put

Never will I feel the same

Cause new expectations awaits

From day to day.

Never will I be myself

Cause every day I change

Skipping, changing personallaty

From this to that one

But still I am the same


To show you love, to show you respect.

Natten verkar vara min insperationskälla det senaste dagarna. För nu sitter jag här igen klockan 2 på natten mellan fredag och lördag. Jag kanske borde skriva lite oftare på kvällarna istället. Men å andra sidan kanske jag inte kommer upp. Jaja. Det här rablandet hör egentligen inte till denna gångens inlägg heller.

Här kommer en liten grej som jag skrivit till min farmor. Det är en dik. Den är på engleksa. Jag skiter i hur regler och sådant kring dikter ska vara. Allt jag följt är rim, flödet och budskapet. Reglerna och strukturen kan gå och slänga sig i väggen vid det här tillfället.

To show you love, to show you respect.

The one I loved is gone.

The one I lost has moved on,


To a different time, a different place,

To another world, another space,


To another world I cannot reach,

To the heaven, to a sunny beach


To a world I cannot be

But through dreams I can see


A grandma that was mine

Now young, living and fine


I loved her, and lost her forever.

In this world, we won't be together.


To grandma I want to say

"In my mind you'll always stay


I'm feeling happy, I'm feeling sad

I'm feeling regret, I'm feeling bad


A visit is a sign of care

But I never made it fare.


Now I write this to ease my regret

To show you love, to show you respect!


I miss you!

I miss you!

We miss you!
Com back, come back
We'll help you though.
To be on the track!


You can do it!
You're really strong!
Take it slowly just a bit!
Listen, listen to this song!

We miss you!
Come back, come back
We'll help you through
To be on the track!

The way Home is very long
But, don't worry,
Just listen to the song
Don't feel sorry!

Come back, come back
Our fighter
Come back, come back
Make it brighter

Take the road
Step by step
Make a reload
Every step

You're coming slowly
From over there
we're waiting eagerly
From over here!

Konstig dikt

Här kommer en helknäpp grej som jag tydligen publicerat på:

www.sockerdricka.nu

Jag har ingen aning om vad jag tänkte när jag skrev en här. Den hade jag tydligen publicerat för något år sedan eller 2.

 

Himlen var blå
Och solen var gul
Här satt jag och skrev
Att jag var ful

Gräset var grönt
Och blomman vacker
Här satt jag
I snyftatacker

Himlen blev grå
Och molnen blev svarta
Ett liv vill jag ha
Bortom Sparta

Hjärtat blev rött
Och blodet sprang
Den rätte för mig
Då jag hörde hans klang

Mitt hjärta var rött
Och hans var blå
Vårt hjärta blev lila
När vi kramade på

Vårt hjärta blev till guld
Då vi fick ett barn
Vi blev så lyckliga
Då han döptes till Dan.


Varför Jag?

Varför jag?

Varför är jag blyg?
För jag blev nertrampad

Varför blev jag det?
För jag var annorlunda.

Varför var jag annorlunda?
För jag var tjock och synskadad.

Varför blev jag det?
Du föddes med din synskada.

Men varför, varför kunde de andra inte hacka på någon annan?
Varför just jag?
Därför jag var svag.

Varför kan jag inte resa på mig och slå tillbaka?
För det tar tid att reparera, att kunna gå till attack.

Varför blev jag den mobbade, den annorlunda?
Varför skulle det hända just mig?
Vet inte.
Det är bara att acceptera ödet och gå vidare.
Försöka bli stark och slå emot.
Ingen vet varför jag blev den utvalde, men så är det,
och det är bara att kämpa vidar

DU ÄR DU!

Du är du.

Du är du och jag är jag
Om du vill vara dig själv
Ska du vara dig själv
Om du vill ändra på dig själv
Så kan du bli dig själv
Men om du inte vill
Varför ändra på dig
När du inte vill
För då är du inte du
Utan någon annan
En fasad som du skapat
Så Var dig själv
Och ingen annan


RSS 2.0