lisalyser

Jaha. Då var man tillbaka på bloggen igen. De som läst tidigare hugg inte ijäl mig. Jag vet att ni saknat mig. (Eller kanske inte). I vilket fall tänkte jag publisera en liten sak som jag hittat på i eftermiddag. Innan jag gör det måste jag förklara lite. Det här är en dikt, en iroisk sådan. För mig i alla fall.

Dikten handlar om sömn apné och mashinen CPAP. Tyvärr har jag skrivit den på engelska. Så de som kan. Tur för eer och de som inte kan. Otur.

De som inte vet vad sömna apné är så är det att man får andningsuppehåll när man sover. Därför händer det att man vaknar till ofta på nätterna. Man går inte ned i djup sömn och får därför ingen bra sömn. Det leder till att man försöker sova på dagen i stället.

Man kan behandlas med en CPAP maskin. Då har man på sig en hård plast maks och har en liten minidammsugare bredvid sig på nattygsbordet. Maskinen ska alltså prässa in luft när jag inte andas.

Dikten är en monolog till maskinen och sjukdomen/problemet. Det är typ vad jag tycker om dem.

Enjoy the poem.

Apnea Sleeep & CPAP Machine.

Appnea Sleep, oh Appnea Sleep.

Leave me alone, leave my slumber deep.

Leave me for Eight hours straight

Terrorize someone else! Be very late.

Apnea Sleep, Appnea Sleep! What do you do?

Why me!? Have I done something to you?

If not, then leave me be!

Because it’s cruel, the things you do to me.

You keep me in bed, when I should be awake.

And keep me alive, when people take a break.

It’s hard to think, feel and find,

When you make me lose my mind.

I’m groggy every day every hour.

I hope almighty finds you, and takes all you power.

I hope you’ll be in hell,

Burning and screaming. That would make me well.

CPAP Machine, CPAP Machine! Scare her away!

Appnea Sleep is inside me every day!

Go CPAP Machine go and suck her in.

Throw the retard into the rubbish bin.

Apnea Sleep, I will see you no more.

I’m closing up my body, I’m closing the door.

Apnea Sleep, now off you go.

This body is my own. It’s a no no.

CPAP Machine! Look at my face.

Look what you’ve done! It’s a disgrace!

I fire you, the man that is so so mean.

The stupid evil man called CPAP Machine.

This isn’t heading anywhere.

The marks of Machine me people stare.

Machine was gone all right.

But back was the irregular sleep I had every night.

Apnea Sleep came back to be,

Because she exist inside me.

We were back at square one.

I have to escape, have to run!

Someone please knock me in the head.

I just wanna sleep in my warm comfy bed.

Pleas Dr. Surgery, Can you give me one.

Let this work, because this is not fun.

Hejsan alla folk! Det var ett tag sedan jag skrev, nästan två månnader. Men insperationen tog plötsligt stopp och en månads frånvaro från Sverie bidrog också till frånvaron från bloggen eftersom jag inte har någon dator, annars hade jag skrivit när jag vart där. För att inte inlägget ska bli allt för långt, så gör jag några delar av resan. Så jag hoppas ni kommer gilla det. Det är visserligen långt efter resan, men det är först nu insperationen kommer igång.

Honkong!

Att spendera nästan 1 dygn på resan är väldigt uttröttande, även om man får sova mycket under flygturen. Vid lunchtid var vi I landvetter och checkade in. 1 timma väntade vi och sen fick man vänta lite till vid gaten. Som tur hade man Taxfree området att strosa omkring i och titta lite. Jag köpte inget, även om jag skulle vilja. Jag visste att det skulle bli tungt under ditvägen och dessutom skulle vi fylla våra resväskor med massa onödiga saker när vi anlände till HongKong.

Vi kom fram till Frankfort vid 16-17 tiden och fick vänta 1 timma till innan vi kunde åka iväg igen. Under tiden vi väntade köpte mamma en flaska vatten som vi delade på. 3 £ kostade den. Hade vi köpt en flaska var till mig, mamma, pappa och min lillebror hade det kostat över 100 spänn för lite vatten. Men sådana är priserna och de måste man följa, för att folk använder vattenflaskor för att gömma sina sprängmedel. Apropå vätska glömde jag faktiskt att ta ur något ur min väska, fast inte i den här flygplatsen dock. Kommer i del 3. Några klunkar var av den flaskan och sen var den slut. Mer hann vi inte föra i Frankfort, för sen steg vi på det väntande planet till Hongkong och 12 timmars sittande i en liten fjuttig flygstol tillsammans med flera hundra andra passagerare.

Vi anlände kl. 11.50 HongKong tid. Under resan dit sov varken jag eller min lillebror särskillt mycket. Mamma och pappa kunde sova rellativt okej. Men min lillebror var väl antagligen så hyper att han inte kunde sova alls. Ingen sömn på flyget berättade han senare för mig. Det blev inte så svårt att anpassa oss för den förändrade tidzonen eftersom vi hade sparat lite sömn. Vi åkte kolletivt till vårt område och tog taxi sista biten eftersom den inte åkte hela vägen upp till vårrt hotell.  Taxiresan var billig, men å andra sidan var sträckan inte så lång heller. I Sverige hade den sträckan säkert kostat 80-90 spänn.

Hongkong kan man inte säga är en stad med mycket sol, snarare med mer värme och klibbig värme. Det fick oss att svättas och och vi inte svättades så spelade det ingen roll för kroppen blev klibbig av ala avgaser och fuktig värme ändå. Solen tittade inte fram så ofta. Någon minut här och där och sedan ar den väck. På eftermiddagen -kvällen började det regna. Olyckligtvis hade vi inget paraply, så vi var tvugna att stå under tak i någon timma. Men vad hjälpte det. För alla kineser kom in med paraply och stod under tak. Allt vatten som hamnat på paraplyt hamnade någon annanstans, som på våra fötter knän ben, huvuden. En liten tröst var väl att man inte stod i regnet och blev dyblöt, för det öste verkligen ned. Under de första dagarna gjorde vi inte särskilt mycket. Vi köpte inte mycket heller. Bara 2 par komverse skor, ett par till mig och ett par till min syster. Jag fick ett par svarta med ljusgråa ränder på. Ganaks coola. Min syster fick ett par ljusa skor där det stod något på, något med "maniac " när vi kom hem från Kina. Resten av dagarnades åt att hitaa i standen, kolla runt, hitta till hotellet, hitta till hotellet, hitta till hotellet och hitta till hotellet. Det tog 6 dagar att hitta runt i Hongkong och då hade vi kommit hem från vår första resa.

Bortsett från att vi försökte hitta till hotellet var vi i hamnen och tittade på kändisarnas fingeravtryck på marken. Endel gjorde stjärnor och min lillebror tyckte särskillt om Bruce Lees stjärnasom han tog kort på från alla vinklar det var möjligt ifrån. Vi hittade också till resecentret där alla resebyråer fanns. Där var vi i två dagar och bokade in oss på turen till Shanghai och städerna runt om.

Så första turen till Shanghai och städerna runt om, blev en tidig morgon. Vi vaknade vid fem för att sedan åka till flygplatsen vid sex, Det blev en rätt bra resa, där vi fick se en massa saker, men det får ni inte veta förrän i del 2.

vA FAN! jAG TÄNKER FÖR MYCKET. jAG SKA BARA SKRIVA NED ALLT OCH SEN PUBLISERA....

Jag ägde alla idag. Det kommer jag till snart... Men för övrigt var dagen ganska gvande och full av skratt

Morgeonen var som vanligt stressig. Jag vakna stax innan sju, och tog mig en dusch. Egentligen var det ganska dum, med anledning av mitt långsamma duschande, tänkande, intvåning, duschning, tänkande, så tog det mig 20 minuter. Men det var väl bättre än vanliga fall, där det tar mig nästan 40 minuter att komma  ut ur den när jag väl gått in i duschen. Jag kom på världens bästa idé. Tänk om man hade en Mindrecorer. Det är alltså en slags aparat som man kan sätta på huvudet. Den ska vara vattentät. Med den kan man alltså fånga upp alla tankar som hjärnan tänker och allt som man fångat upp, kan man titta tillbaka till. Allt man ser, hör, känner, luktar, smakar, allt, man man reflektera igen. Man stoppar in en slags minneskort i aparaten som fångar upp hjärnans tankar och sen kan man titta tillbbaka på det man tyckte var bra.

Okaj okej. Tillbaka till dagens aktiviteter. Vi skulle tydligen inte åka biltill universitetet utan buss idag. Så det var anledningen man belev en aning stressad. Vi åkte till universitetet, och fick se en svensk norsk film som folk tydligen tyckte var jättebra. Jag då fick sitta och stirra och undra vad människorna gjorde stup i ett. Jag tyckte den inte var så bra. Det var en ganska humoristisk film men ändå en film ssom pasat till vårt senaste ämne inom kursen. Såden fick vi se.

Den handlade om en gammal gubbe som bodde någonstans, i norge tror jag. Svenska skulle tydligen observera männens hushåll och hur mycket de använder spisen och köket. Observatörerna fick inte prata med värdarna och vise värsa.-. Gubben då som blev observerad går igenom en massa saker för att inte bli observerad. Han tillbringar inte mycket tid i köket, han hade borrat ett hål i övervåningen för att observera observatören och han tillbringar mycket tid med in gamla häst som är sjuk.  Men till sist går det inte längre.Observatören börjar prata med värden, alltså gubben och de blir så småning om vänner. De börjar mgås och de börjar dricka alkohol, vilket var förbjudet enligt observatörernas kontrakt. Jag kommer inte ihåg filmtiteln på den, annars skulle jag gärna skriva ner den. Men vet någon, så tala gärna om vad den heter.

Efter filmen gick hela studentgruppen och åt i en restaurang som låg i näreten av universitetet. Vi fick något slags dipom, åt lite och sedan var terminen slut och hela läsåret dessutom. Jag och Camilla hade lite saker vi var tvugna att skaffa oss, så vi stannade kvar i Karlstad. Vi åkte och tittade på skor, rökelser, skor, skor, Kläder, lite talböcker, Kläder och lite fika. Vi var väl hemma ungefär vid 16.30 snåret och då hade jag hittat lite talböcker, ett par skor och lite målarfärg som jag velat ha ett bra ta. Det blev en rätt så bra shoppingtur. 

Lite senare på kvälle, gick vi ut i Kristinehamns stad och åkte lite på karuseler, för det fanns ett tivoli i närheten. Jag åkte en karusell, köpte någon lott och försökte vinna en liten nalle och köpte mig en glass. Vi strosade lite omrking åt en korv och sedan vandrade vi hem. Jag hade inte åkt karuseller på jättelänge. Så jag tyckte verkligen om det. Lät mitt barnasinne flöda. Det riktigt spratt i kroppen på mig.

På vägen var det roigase. Emelie, en på elevhemmet vill ha shuss hem med björn. Som skulle ha hena på ryggen och samtidigt en cigarett i munnen. Det gick väl lite sådär. Folk ville att jag skulle bära Björn, som också bodde på elevhemmet. Först ppå yggen. Folk sade till mig att akta den, men den är ju nästan redan förstörd, så lite mer gör inget. Berättade att det inte var så bekvämt och inte det bästa sättet. Björn blev testperson, så jag lyfte upp honom på axlarna och bar på honom i någon minut och satte ned honom igen. Det är något grepp vi har lärt oss på judon. LISA OWNED THEM ALL!!! Det var härligt att visa dem :-)

Vi fick också en liten teateruppvisning vd en trädgårdstomt med fulla skådispelare. Vad de försökte visa vet jag inte, för de pratade i mun på vrandra och babblade noncens. Vi skrattade gott åt det och gick vidare när föreställningen var slut. Skratten kommer förmodligen hålla mig uppe till 1 eller två i natt, men det gör inget hoppas jag. I morgon ska jag till loppis med några från Elevhemmet, om jag kommer upp då vid åtta. Men det är i alla fall en timmas sovmorgon, så lite positivt är det vl. 

Nu måste jag sluta, för snart blir det en roman... Det sparar jag till en annan dag.!
See you folks!

Ja. Nu är det inte långt kvar. Det är två veckor kvar och sedan är livet över i Kristinehamn i alla fall på Kristinehamns folkhögskola för några år frammåt. Vet heller inte om man kommer tillbaka. Jag får se.

I måndags hade vi husmöte och då tog jag upp en speciel dörr som stod på vid gael. Den går jag av någon anledning alltid på coh slår mig. Jag bad dem att stänga den efter sig, men det verkar inte ha någon effekt. Ända sedan husmötet har jag alltit tittat åt det hållet där dörren är och ser den alltid öppen och står rätt ut i 90 graders vinkel. Jag smäller alltid igen dörren och ber folk att stänga den efter sig. I torsdags hota jag med att ta loss dörren och ha den i mitt rum ända tills jagt flyttat här ifrån. Då har de banne mig ingen toa där de kan gå på, alla utom killarna som kan pinka där utan att visa underkroppen inför hela elevhemmet.

Har börjat småpacka lite också. Jag upptäckte att jag hade så mycket grejer att jag skulle behöva lite kartonger till alla grejer jag har. Talböcker, cd-skivor, daisy, pennor, papper, punktböcker, post, skålar, och massa annat skit. Maten böerjar ta slut, det är bra, för jag vill inte ha något kvar när jag flyttar här ifrån. Konserver är väl ändå helt okej, men allt som är i frysen och kylskåpet, det bör ätas upp.

Vad jag ska göra till hösten har jag fortfarande inte kommit på, jag vill verkligen ha jobb. Eller.. Jag vet inte.. Jag får se..

Ha det gött så länge. Allihop!

// Lisa

Jaha. Nu var det ett tag sedan jag var här. Nästan en månad. Har inte haft något att tänka på, har inte haft något att skriva. Och när jag kommer på något fanns där inte tid att skriva. Men en ledig dag från Universitetet kan fixa lite under. Bland annat lite tvätt som ska tvättas, ett rum som ska städas och lite tankar som ska fås ner på pränt.

Det är inte alls långt kvar till sjag slutar, mindre än än 4 veckor. Och sedan är det inte långt kvar tills jag ska till Kina. Tiden går så fort, så fort. Jag hinner inte tänka på vad jag vill göra till hösten, men jag antar att jag ska studera igen, trots att jag inte vill. Jobb låter lockande, men jobb är helt omöjligt i princip attt få. Fram till juni har jag något attt göra i alla fall. Men när det kommer till resten av min framtid, är den ganska oklar för tillfället.

I tisdags var jag och Kil laget, som bestod av Janne, Andreas, Jag och Haydar i Stockholm och spelade stockholm Games. Det har vart ganska mycket resande den här veckan, så till helgen blir det att koppla av. Oj! TIllbaka till Stokholmsresan.  Jag och Andreas åkte ungefär vid lunchtid. Jag trodde att det skulle bli lite senare än lunch, men det blev tidigare än väntat. Så jag fick helt enkelt skippa min engelskalektion. Andreas och jag skulle tydligen möta upp Janne i Stokholm för han hade åkt tidigare av någon anledning. Vi två hade i vart fall inte ätit något, så det blev en tripp till en stäle där vi kunde äta. Janne tog god tid på sig att komma och sedan äta mat, men vi kom till hallen i tid för att byta om och värma upp i 5 min.  En aning stressigt enligt mig. Men å andra sidan är jag en sån person som vill ta god tid på mig.

Första matchen förlorade vi med knock. Med 13  - 3.  Det var hårt. 15 sekunder kvar innan hela matchen var slut. Lite sur blev jag när jag fick veta just den detaljen. Men men.-. Det fanns 2 matcher till att fokusera på. Nästa match var mot Brukarhuset. Även dem förlorade vi mot. Kom inte ihåg resultatet. 10-4 eller 9- 4.  Det var en för stor paus mellan matcherna mot brukarhuset och Ifas. Jag blev väldigt trött. Hade svårt att komma ur den. Men vi åkte också buss och det tar på krafterna det med. I vilket fall spelade vi också sista matchen mot hammarbb. Den var ganska jämn fram till andra halvlek. 3 - 3 stod det vid andra halvlek. Då kom också Sixten in på plan. Hans skott är ganska hårda. Men vi fick in två mål till i andra halvlek och förlorade med 8-5.

Det blev sent. Kl. var 21.45 eller något innan vi var färdiga. Den sena lunchen var nu försvunnen från våra kroppar och vi var återigen hungeriga. Duschen tog sin tid och letandet efter restaurang to också tid. Det hann bli 23 innan vi fick vår middag i oss. Dyr var den också-. Åt en räksmörgås på hotellet som kostade runt 150 kr. Men hotellet var inte heller så pjåkigt,. Antagligen därför det kostade lite mer.

Onsdagen gick åt att resa, sova, äta frukost. Jag var inte hemma förrän 4 på eftermiddagen. Sen dess har det vart ganska stressigt. Jag hade inte hunnit packa upp under måndagen då jag kom hem från Göteborg och Stockholms packningen väntade även på mig. Rummet var ett bombnedslag, tvättkorgen skrek efter uppmärksamhet och magen väntade på mat. Så den kvällen var en aning stressig den med, full av sysselsättningar.

Anledningen till att jag stannade kvar i Göteborg under måndagen var för att jag hade tandläkartid. Gissa vad som händer? Tandläkaren var tvungen att vara hemma  för sjukt barn och min tid blev framskjuten en månad senare. Det hade verkligen vart bra med en tandläkartid just nu. Min visdomstand vill komma fram. Jag tror inte att jag hinner fixa den inna jag fyller 21, så det blir att betale ett tandläkarbesök till antar jag. För första gången får jag veta hur det känns att betala dyra tandläkar räkningar. Det blir inte kul

Eurovission i morgon. Det blir väl kul antar jag. Om inte, finns i alla fall lite folk på elevhemmet som jag kan umgås med. Jag har inga fler uppgifter inom universitetet, så jagkan äntligen släppa det.  annars är allt okej.

Hoppas ni har det bra..

Kommer in igen hoppas jag.

Hej folk!
Det var ett tag sedan.

Under påsken hände faktiskt inte så mycket. Vi kineser firar inte påsk, även om vi åt en ganska fin middag den dagen. Potatis gratäng och lammstek. Jag och några till åkte och bowlade i närheten. ´Med oss hade vi två små tjejer som inte kunde hålla klotet riktigt, för att de var helt enkelt för små för kloten alltså. Annars hände faktiskt inte så mycket. Jag gfjorde min tenta i förrgår också. Vi får se hur det går.

Men det var inte därför jag kom in och skrev... Jag hittade den här låten och tänkte publicera den. Jag kom ihåg att jag tyckte om den här låten när jag var liten. Så gjorde också min syster Karin. Kanske inte den här låten, men vi tyckte båda om gruppen och bråkade till och med om skivorna. Det är konstigt, men när jag var liten hade jag väl svårt för att dela och nu när man är stor är det nästan självklart att dela ibland. Jag lyssnade på den här ganska ofta. Inte för att jag förstod vad de sa eftersom det var på engelska, men jag tyckte om den då. Nu är den helt okej, liksom de flesta låtar.

Här kommer referensen:
Backstreet Boys - Get down

Enjoy the lyrics

You're the one for me
You're my ecstasy
You're the one I need...

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.
Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.

Hey baby love I need a girl like you,
But tell me if you feel it too.
I'm in delusion every minute every hour,
My heart is crying out for you.

I feel in heaven when I look in your eyes
I know that you are the one for me (one for me)
You drive me crazy 'cause
You're one of a kind
I want your lovin'
And I want it right now.

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.
Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around

Ooh baby you're so fine
I'm gonna make you mine
Your lips they taste so sweet.
You're the one for me
You're my ecstasy
You're the one I need.

Rap:(Smooth T.)
Bang, bang, bang
Here we come
Here we slam
It's the Fun Factory
with the BSBs
yo you girls
Get on your knees
Tryin' to scream
Or touch me please
Backstreet Boys
Are you with it
(yeah)
A.J hit it!

Come on girl and get down
Spike it up
Flip it
And move it all around
Here it is if you wanna get with this
Put you at the top of my list...uh!

I feel in heaven when I look in your eyes
I know that you are the one for me (one for me)
You drive me crazy 'cause
You're one of a kind
I want your lovin'
And I want it right now.

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.
Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.

Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.
Get Down,
Get Down,
And Move It All Around.

Ooh baby you're so fine
I'm gonna make you mine
Your lips they taste so sweet
You're the one for me
You're my ecstasy
You're the one I need

I feel in heaven when I look in your eyes
I know that you are the one for me (one for me)
You drive me crazy cause
You're one of a kind
I want your lovin' baby
And I want it right now....

woah woah woah,
woah woah woah (x4)

You're the one for me
You're my ecstasy
You're the one I need

Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
And Move It All Around.
Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
And Move It All Around.

Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
And Move It All Around.
Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
And Move It All Around.

Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
And Move It All Around.
Get Down, (get down)
Get Down, (get down)
Get Down,Get Down...Yeah

--------------------------------------------------
{AJ's rap piece instead of Smooth T.}:
So get ready,
ready for the flavor that we are bringing
the summer's setting off
Yo, and get your body swinging
when we're alone girl I wanna push up
can I get it? Yeah

Hej Hej!

Seriöst! Det här börjar bli en vana för mig. Sist jag satt här satt jag också sent på natten. Till och med senare in på natten också! Antar att den positiva sidan med det här är att jag vet när jag få min inspiration. PÅ NATTEN!! YAY! Då vet jag i alla fall hur jag ska lägga upp det i framtiden med mitt skrivande. Fast kanske inte på bloggen, kanske mer när jag jobbar med det här.. Men det var ffaktiskt inte det här jag hade tänkt skriva om.

HANTTVERKSVECKA I SKOLAN!!!  (Jubel!!!)

Det jag valde kan man inte säga så mycket om hantverk. Det beror på mer hur man ser det. Jag valde i alla fall Design och layout, något jag inte ångrar hittills. Men så har det bara gått en dag också! Läraren verkar i alla fall bra! Även om han pratar Engelska, går det rätt så bra i alla fall. Han visade lite av hans grejer, visade de värsta layouten och disignen man någonsin kunnat göra o.s.v. Exempel på vad man inte ska göra. Mycket av sånna grejer gjorde vi på datorn. VI fick en slags introduktion på vad vi skulle göra och det verkade ul.

På förmiddagen börja han att visa oss olika broschyrer och visitkort som man inte ska designa på. Han nämnde speciella regler som man skulle följa för att allt skulle bli bra. Jag kommer tyvärr inte ihåg dem, och vad spelar det för roll. Det är lättare att få instruktioner.

Strax innan lunch tittade vi på benoningen av vissa ord. Vi fick i uppgift att skriva "Elvis isnot dead" på ett blankt papper och sen markeranot på olika sätt. Vi samlades vid tavlan efter några minuter och fick faktiskt ganska många förslag på hur ordet not skulle markeras eller bli utmärkt, så att ordet drog till sig uppmärksamheten.

På eeftermiddagen fick vi leka lite med typsnitt där det stod vårt namn på. Vi skulle först hitta ett typsnitt som vi tyckte om, leka lite med färgen och sedan lägga till lite mer information. Jag fick till minformation så att det såg ut som ett visitkort. Jag tyckte om det.

I morgon blir det till att fixa till ett cv. Ja. De andra ska göra det. Jag kommer förmodligen få en annan uppgift. Jag har nämligen inte gjort något CV, men jag tror jag kan designa den i efterhand. Jag har två dagar på mig efter i morgon. Jg ska göra den någon gång. Mitt CV alltså.

Något positivt: Snart är det påsk!!! (Jubel)

Något negativt: Jag har tenta vecka 16 fredag den 17. (Buuu)

Wish me luck!

// Lisa

Snacka om att var uppe väldigt mycket denna dag eller kanske ska man säga detta dygn. I vilket fall har dagen vart händelsefull och det är lika bra att skriva när man har tankar, än när man inte har några alls. Om två timmar har jag vart uppe i ett dygn. Eller. Nej. Det kan man nog inte säga. Jag har faktiskt sovit lite här och var, men det spelar väl egentligen ingen roll. Jag har vart i Stockholm denna dag med skolan.

På de senaste dagarna har jag vaknat lite hur som helst, men idag vaknade jag klockan 6 för att komma med till Stockholm. Då låg jag och segade mig halva tiden fram till sju och den andra tiden sprang jag omkring som en galning för att fixa mina grejer, så som kaffe, smörgåsar, dricka, presenterna till min morbror som jag skulle hälsa på, och lite småkrafs. Kaffet som jag gjorde i morse står fortfarande på samma plats och orörd.  Stressen fortsatte fram till Sju, då jag sprang ned till bussen och hann nätt och jämt med den. Jag var nästsist på.

På vägen upp stannade vi i Arboga för att sträcka på benen kanske ta en kopp kaffe, och för en del, en liten frukost. McDonalds fick det bli, eftersom det inte var många alternativ. Dessutom vad har man för val när folkets strömmar dit. Kaffet var alldeles för varmt att drick på plats, så jag tog med den till bussen fanns där några strödda platser som hade tomma sitsar. Jag tog två av dem och spred ut mig. På vägen upp hände faktiskt inte så mycket. Jag somnade med en mp3-spelare på, hörlurar i öronen och en kaffekopp i handen. Vår så kallade guide var riktigt ok i början, men när riksdan kom in i bilden blev han väldigt långtråkig. Guiden var egentligen en samhällslärare från skolan. I vilket fall, var det inte många som lyssnade på hans historier, många pratade, hade hörlurar i öronen och sådana grejer. Men vem förebrår oss när ämnen som kan bli riktigt roliga att bli tråkiga. Inget emot lärare och särskilt inte den vi hade idag, men det finns en viss gräns.

Vid lunchtid gick vi in i riksdan och där varade turen faktiskt i två timmar. Det var ganska spännande där. Jag kommer dock inte ihåg om jag vart där tidigare eller inte, men mycket fanns där att se, inte för att jag såg särskilt mycket, men å andra sidan var jag inte så jätte peppad på att få allt beskrivet. Det såg pampigt och stort, och det var väl allt som behövdes vetas. Jag orkade inte engagera mig i arkitektur och sådant, så jag bara lyssnade.

Det som var roligast och som jag kommer mest ihåg av riksdan var när vi skulle in och titta på politikernas röstning för någon fråga. Först drog guiden igenom några regler för oss och en av reglerna var att man skulle vara tyst. Lättare sagt än gjort. Precis när man kommit in och satt sig hör man en gubbe nerifrån som gör någon snark/grymtljud, som en gris. Och gissa vad man är nära att göra, om inte brista ut i gapskratt. Tog mig någon minut att sansa mig och lugna ned mig efter det. Ta kort fick man också göra, men inte utan blixt. Jag glömde dessutom min kamera hemma och den jag hade i mobilen var säker inget vidare bra. Så inga foton togs av mig under resan. Det som också var kul att höra var talesmannen. Han kan räkna sig bland en av de snabbaste talsynteserna, även om han inte var någon. Snacka om att prata snabbt. Jag som brukar ha talet på en ganska medelsnabb nivå, vet inte vart eller hur många ord i minuter, men den där mannen kunde räknas över trehundra tror jag. I vilket fall hängde inte jag med, och kompisar här i skolan brukar klaga på att de inte hänger med min talsyntes på datorn eller min talsyntes på mobilen. Då kan man ju föreställa sig deras situationer i det här läget. Allt man hörde var brottstycken av mötet. Det mesta men kunde höra var ja och nej. Men alla ord som jag faktiskt fick in, flög genast ut ur det andra örat, så det hjälpte föga.

Efter riksdan sprang vi egentligen och letade efter skor, men kompisen hittade inga. Istället hittade jag en väska som jag köpte. En helt svart med små detaljer på, eller kanske inga alls. Men det spelade ingen roll, för väskan som jag hade hemma, hade gått i sönder. Det var ju tänkt också att jag skulle besöka min morbror, men det gick åt stöpet. För det första äger min morbror en restaurang i Stockholm och det var tänkt att jag skulle äta där, men det blev inte så. Vi hittade en Tai Restaurang i närheten och gick in där istället. För det andra åt vi frukos väldigt tidigt och det gick inte att vänta längre. Vi var helt enkelt tvungna att sätta i oss något. Tiden räckte helt enkelt inte till för att besöka min morbror, för att därefter åkte vi med Tunnelbana till en fotoaffär, för att en klasskamrat skulle ha en kamera därifrån. En annan klasskamrat skulle absolut köpa skor, eftersom jag råkade trampa sönder hennes sula. Klockan blev 3, sen, 4, och sedan halv 5 och de skulle absolut nödvändigtvis gå in i teatern och titta back stage. Inte för att det var kul tyckte jag. Men ändå.

Det var ganska trångt där vi var. Vi gick uppför trappor och sedan ned för trappor och sedan upp igen och ned igen. Trånga gångar var det och spiraltrappor därpå, dessutom jättesmala. Jag tyckte hellre att vi skulle hälsa på min morbror och äta sushi. Nu när jag skriver, vet jag inte ens om jag sitta, stå eller ens ligga ned, eftersom det gör både ont i fötterna och rumpan och ryggen. Man kan väl inte säga att det är helt lyckat. På back stage var jag väl också inte så intresserad av att titta på sådant eftersom jag inte fick träffa morbror och äta lite sushi. Så själva den visningen blev typ lite förstörd för mig själv för mitt dåliga humör.

Efter bakom scenen visningen var det faktiskt teater, som jag faktiskt inte kommer mycket ihåg av. Dels för att jag sov igenom halva teatervisningen, dels förstod jag den inte eftersom jag sov i början, sov lite i mitten och sov lite i slutet. Dessutom var jag fortfarande sur över att jag missade min egentliga aktivitet, vilket var att hälsa på morbror. Titeln på teatern kommer jag heller inte ihåg. Allt jag kommer ihåg var något med att gifta bort och äktenskap och lite sådana saker. Det var en Shakespeare pjäs i vilket fall.

Resan på vägen hem var egentligen den roligast och faktiskt den som håller mig vaken just nu. Tekniskt sätt är det allt skratt jag framkallat under resan tillbaka som håller mig vaken just nu. Vi blev en aning övertrötta där och då, så att det verkligen gick i överflöd. De som satt i närheten av oss fick stå ut med oss i ungefär två timmar. Så mycket som vi fnissade och skrattade åt allt och inget. Ju längre resan gick desto lägre blev humorn och desto mer skrattade vi. Något som var minnesvärt var pratet om månen. Hur vi kunde få månen att bli full det undrar jag fortfarande. Tror att jag hade tänkt att fråga om det var fullmåne, men att frågan blev om månen var full. Det tolkades av klasskamraten att månen var berusad. Hur hon fick det till. I vilket fall. Så höll vi på hela vägen hem och vi slutade inte förrän strax innanankomst.

Men på det hela taget var väl resan helt okej. Jag fick eller snarare köpte en väska och ett par skor men missade dock min huvudaktivitet att hälsa på min morbror eller rättare sagt mina morbröder. All After Eight tom jag köpt var buren i onödan och jag är faktiskt lite besviken över att vi inte besökte restaurangen istället för den där dramavisningen bakomscenen. Jag har faktiskt ingen aning om varför, om det beror på min barnslighet eller något annat. Jag kan inte förklara känslan. Jag kanske är mer besviken än vad jag tror. Jag har den känslan att jag vill dit nu nu nu nu!!! På störten! Som ett litet barn som vill ha den den vill ha. Men jaja. Jag är hemma nu och jag får väl åka dit nästa gång jag besöker stockholm.

Eller så är jag sjuk nog att tänka att förävningarna var för stora. Jag kanske ska leva som en jävla epikuré eller vad fan det nu heter.

// Lisa

Jaha. Det var ett tag sedan jag skrev.

Helgen har vart ganska okej. På fredag eftermiddag var vi hos vår lärare och fikade, efter föroläsningarna på universitetet. Då kunde man lugnt säga att våren inte längre var kvar i det värmländska landskapet. Det snöade. Från morgon till Kväll. Oturligt nog åkte vi inte bil heller, utan buss. Så vi fick pulsa till skolan liksom alla andra studenter. Det var dessutom nära att vi inte hann med bussen. Jag och en klasskamrat fick reda på det en kvart innan att vi skulle åka buss, så det blev att skynda sig. På med kläderna, pcaka ned datorn och andra tillbehöriheter. Men det fanns fortfarande några grejer som jag saknade och som jag inte hann ta med mig. I alla fall.

Vi slutade ungefär vid 11 och sedan skulle vi åka till vår lärare. På vägen dit stannade vi på systembolaget för att köpa en present till honom. VI kom dit våta, frusna och en aning hungeriga. Lägenheten såg ganska trevlig ut. På sista tidenhar jag också velat ha en lägenhet. Inte för att bo i den. Jo det villl jag också, men jag har velat deckorera den, inreda den på mitt sätt, som jag vill. Och det sög i mig när jag och en vän skulle till Ikea och hitta grejer till kompisanen lägenhet. Jag var så sugen på att göra mitt hus fint och så. Men i alla fall. Lärarens hus var fullt av böcker. Det var inte en hylla utan flera stykna som fyllde väggarna.m Han hade runt 2000 böcker. När vi tittat färdigt på hans lägenhet och inglasade balkong, satte vi oss och åt först lite bröd med diverse pålägg, sedan en bulle, med kaffe, och sendan kakor, och efter det trugade han oss på jordnötter och godis. Då var man rätt så mätt och åt någon nöt eller två för artighets skull. Läraren hade också skrivit ut lite foton som han tog på klassen i början av förra terminen. När vi vikat färdigt traskade vi tillbaka till busshållplatsen i all tråkig, blöt slask och åkte hem.

Väl hemma började jag få en ångest inför högskoleprovet. Jag kunde inte sluta tänka på den och inte kunde jag sluta vara nervös. Kvällen ägnades  åt att ta det lugnt och sysselsätta mig så att jag inte gick och grämade mig i provet redan dagen innan. Annars hände inte så mycket på fredagskvällen.

På lördagen vaknade jag tidigt. 06.30 vaknade jag. Det var till och med tidigare just den dagen än på vardagarna, men det berodde på att jag skulle med bussen till Karlstad. Jag fick börja lite senare än de andra eftersom bussen kom precis efter provets början. Annars hade jag behövt vakna klockan 5 på morgonenen för att ta bussen vid 6. Det hade inte varit kul. Högskoleprovet bestod i alla fall av NOG som är mattedelen. Ganska svårt när man inte har några hjälpmedel förutom daisy, vilket inte är någon hjälp alls eftersome man inte räknar i saken. Det delprovet ska man inte räkna ut heller, utan bara svara på om man kan eller inte kan räkna ut uppgiften. ELF är engelsk läsförståelse. Den var ändå helt okej. Den gjorde jag först. Sedan finns det en del som är LÄS som är bara svensk läsförståelse. Bortsätt från att det var ganska tråkiga texter så gick det väl bra helt okej med den. Men det är ju inte säkert förrän man fått resultatet i handen. Den sista delen, som består av ORD. Gäller bara att kunna massa ord. Kan man massa ord är det bra. Det gäller också att kunna jämföra, dela på orden, skilja på substamtiv och verb och sånt. Man delar inte ord utan man delar orden mest för att kunna se vad det egentligen är. Jag fick lite mer tid och jag fick dessutom sluta lite tidigare. Vi som är synskadade i alla fall gravt synskadade gör inte diagram och tabeller och sånt. Det är faktiskt riktigt skönt. Men som kompensation har vi flera matteuppgifter. Det kan vara lite jobbigare.

När provet var slut åkte jag hem, men inte förrän vid åtta tiden. Så van som jag är vid att buss och spårvagnar ska komma rätt ofta hade jag ganska dåligt med tålamod och eftersom det var kallt orkade jag inte stå länge i bussstationen. Det var faktiskt en högst oturlig eftermiddag. Jag kom till tågstationen för sent för ett tåg. Den hade gått för tio minuter sedan. Därför gick jag till bussstationen och väntade där. Men bussen var sen och därför gick jag tillbaka till tågstationenen. Dessutom skulle bussen inte komma förrän strax innan sju. Men när jag kom till tågstationen hade tåget till kristinehamn åkt redan. 2 minuter innan när jag kom fram. Därför gick jag till bussstationen igen. Då förväntade jag mig också att bussen skulle komma strax innan sju. Men inte då. Så jag fick vänta till 20.15 för att bussen innan åkte 18.15. Jag blev alltså inte hemma förrän strax efter 21. Söndagen flöt på utan problem, för att jag inte gjorde så mycket.

Ha det så bra till nästa gång!!

// Lisa

Istället för att kolla melodifestivalen hyllade jag kära jorden och miljön genom att tillbringa tiden med  elevhemmet i hus i mörker. Faktiskt ganska kul. Alla datorer stängdes ned, alla ljus släktes, allt som hade med el att göra stängdes ned. Det finns säkert några andra jordbor mer än jag som gjorde det. Mellan 20.30 och 31.30 satt jag och några till och bara pratade med några värmeljus tända. Inga datorer var på, inga ljus var tända. Skitmysigt var det.

Tänk om alla faktiskt gjorde det. Det skule vara ascoolt. Det ända undantagen är då sjukvården och polis och brandstationerna. Men annars borde man kunna göra det. Jag kollade inte så mycket på melodifestivalen. Det var ganska svårrt att hålla sig borta från tv:n när den väl var på. Dumma follk som satte på tv:n för melodifestivalen. Och jag som skulle bojkotta den med 60 earth hour. Det gick ju under den timman. Men inte så länge efteråt. Jaja.  jag gav den timman till earth och slapp höra några låtar jag inte tyckte om.

Än en gång en hyllning till earth och miljön med 1 timma utan el. Gör det ni med.!!! Samtidigt som resten av världen!!!!!

Disney dags och lax till middag En annorlunda kombinatioin. Bra eller dålig?

Har egentligen inte så mycket att skriva om.

Bara en flashback.

Kommer ni ihåg när ni var små. Det kanske inte har hänter, kanske har det det. Alldeles nyss hände det en lite grej som fick mig att tänka på min barndom. Att bråka om det högsta ljudvolymen var väldigt populärt i huset. Vi hade 2 tv:n i vardagsrummet och de båda måste naturligt vis vara på. Båda kanalerna ska absolut ha var sin kanal och båda parter måste absolut höra. Den ena har högre än den andra, men inte så länge till. Personen som hör mindre höjer tills det blir tillräckligt för personenen och så fortsätter det till ljudvolymen är på topp på båda tv:n

Det bevisar  att efter typ ett halvår har kps elevhem blivit en familj. Synd att den int4e varar länge till. Alla ska så småning om gå åt sitt håll mot sitt mål och så vidare. Jaja. Men det är så livet är.

// Lisa

Den är jättefin. Tycker om den. Det finns tydligen fler versioner av den, men den är den enda jag har hört. Kanske ska fixa fram de andra versionerna också, så man kan jämföra skillnaden. I alla fall. Jag tycker om den för att den geer mig ganska mycket. Ibland när jag lyssnar på den försöker jag komma ihåg att visa vem jag är och inte en konstig bild av man vill vara. Folk tycker och tänker så mycket och tycker så mycket. Men den visar att vara någon man är och och inte någon annan.

You with the sad eyes 
Don't be discouraged 
Though I realize 
It's hard to take courage 
In a world, full of people 
You can lose sight of it 
And the darkness, inside you makes you feel so small 
 

But I see your true colours shining through 
I see your true colors, that's why I love you 
So don't be afraid, to let them show 
Your true colours, true colours 
Beautiful, ooh like a rainbow 
 

Show me your smile and 
Don't be unhappy, can't remember when 
I last saw you laughing 
If this world makes you crazy 
And you've taken all you can bear 
Just call me up, because you know I'll be there 
 

And I see your true colours, shining through (shine) 
I see your true colors, and that's why I love you 
So don't be afraid, to let them show (Just show your) 
True colors, true colours 
Are beautiful, ooh like a rainbow 
 

Such sad eyes 
Take courage now, realize 
When this world makes you crazy 
And you've taken all you can bear 
Just call me up, Because you know I'll be there 
 

And I see your true colours, shining through 
I see your true colours, that's why I love you 
So don't be afraid, to let them show (Just show your) 
True colours, true colours, true colours are shining through 

I see your true colours, that's why I love you 
So don't be afraid, to let them show 
Your true colours, true colours, true colours 
Are beautiful, beautiful, like a rainbow 
 Yeah, yeah, yeah (yeah, yeah, yeah, yeah)

 
(Harmony) 
 


Show me your colours, show me your colours 
Show me your rainbow
Show me your colours
Show me your rainbow (that's why I love you) 
Show me your colours
Show me your rainbow (that's why I love you) 
Show me your colours
Show me your rainbow




 
Japp. det var denna låt text. Hoppas ni gillade den. Här kommer källan också

 
Phil Collins - True Colors





    
Ha det gött tills vidare.

Har egentligen göra engelska under min lektion men vad fan! Vi jobbar bara egenligen i boken och det kan man ju göra när som helst. Just nu  flödar mina tankar runt rubriken! Fattar inte varför jag reagerar så starkt. Jo jag kanske fattar men i alla fall. Det hör verkligen inte ihop! Ska skriva en uppsats i svenskan och kan lika gärna göra det här ämnet.

Politik och idrott hör verkligen inte ihop. Den ska inte få påverka en match bara för att länder inte tycker samma, kan förhandla eller för att länderna krigar mot varandra. Ska man dra in politik i allt som man gör. Idrott, musik, konst, film litteratur. Det finns redan tillräckligt med folk som säger vad de tycker om olika saker. Om de ska tycka något, tyck inom det området då och inte i ett annat. Det kan tänkas svårt inom litteraturen, konsten och dokumentärfilemn. Men i idrotten? Är inte syftet med hela skiten att ha kul och att sprida glädje och träffa folk inom samma intresse/ sport.

I Hallå P3 tog de just upp det ämnet. I litteratur kan man ju ta upp ganska mycket. Man skriver för att tycka, berätta och förmedla sina tankar. I musiken förmedlar man något budskap. I konsten kan det också vara något. Men i idrotten är det lite väl mycket. Sedan lång tid tillbaka har det faktiskt varit för att man ska ha kul och inte kriga. Grekerna gjorde det. en idrottares uppgift är inte att representera landets åsikter, utan för att repersentera landet med den idrotten de tävlar i.

Tydligen var det en diskusion om Sverige skulle spela mot en israelisk spelare. Folk ville protestera för att Israell är taskiga mot Palestina. Men vad fan. USA är lika skitiga de. Vi protesterar inte mot USA på det viset. Vi gör ju tvärt om. Vi spelar mot USA i många idrotter.

POLITIKEN DRAR NER IDROTTEN I DEN SKIT DEN SJÄLV INTE KAN UTREDA UT I SITT OMRÅDE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
BORT MED POLITIKEN FRÅN IDROTTEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Konstig rubrik, men vad sjutton. Mycket roligare än "De senaste dagarna."

Jag hade tenta igår. Det gick som det gick. Bra eller dåligt får Den ansvarige avgöra. Jag fick lite mer tid för att jag inte såg. Jag fick också använda min egen dator. :-D YAY!!!  Allt som vi gjort uppsats på skulle ner på papper, eller kanske inte allt, men en del av det. Man skulle skriva en uppsats  Det var planerat att åka hem med två andra klasskamrater, men de hann åka, för de var hos syon och behövde inte prata länge. Så jag fick vänta på bussen ensam i 40 minuter.  Hade jag vetat att bussen skulle gått vid den tiden hade jag utnytjat tiden som var. 

Dagarna innan låg jag i sängen och hade ont i magen. Jag sov det mesta och natten mellan tisdag och onsdag blev ganska lång. Spydde några gånger. Ingen sömn fick jag. Men allt tog jag igen hela onsdagen och natten till torsdag.

Vecka nio var vårt sportlov också. Hemma gjorde jag inte mycket. Satt mest framför datorn och sorterade musik. En sak som jag borde komma ihåg, är att ändra namnen på filerna en och en. Tänkte att det skulle gå snabbare om jag markerade alla som skulle ändras och sedan redigera bort allt som skulle bort. Men vad fel man kan ha. Alla filerna såg nästan likadana ut, med undantagen av parentesen i slutet av filerna. Vilket bakslag. Det skulle tagit tio gånger långsammare om jag fortsatt, än tio gånger snabbare.

Jag har fått min dator uppdaterad nu och förhoppningsvis får jag inte några fler blåskärmar.  Internet har tagits bort för tillfället. IInga trådlösa nätverrk i alla fall. Och även om jag vet att jag inte bör sitta vid skolans dator, gör jag det ändå.

Igår och idag fick jag något slags ryck! Från att vara ändå rätt så glad till att vara ilsken och sur på allt, alla och ingenting. Jag hade ätit på kvällen och i nästa ögonblick finner jag att jag är sur på något, arg på något och så vet jag sjutton vad som hände. I dag hände samma sak. Jag kom hem på kvällen och fanna att jag var arg, förmodligen på en småsak. Den blev i vilket fall större och större. Det sista.  Mamma och pappa fick en del höga toner från mig. Jag vill einte det och jag ville inte det. Surandet och ilskan gick åt stökandet istället för städningen jag skulle ägna mig åt.  Fick tillsist bort min ilska genom lite rockmusik och lite prat med min kusin som också kände sig nere. Då var det inte lika däppigt längre.

Dessutom var jag i Kil idag. Spelade lite Showdown med Janne och Andreas och några till. Hungerig var jag när träningsen var slut.  Jag hade bara en kopp kaffe till frukost . Janne bjöd på mat. Det fick bli Kinamat. Janne ville att jag skulle prata lite kanto med ägarna, så jag gjorde det. Men man kan inte säga att min kantonesisska var bra.

Nu måste jag gå och äta. Är jättehungerig.