lisalyser

Hemma hos mig fungerar inte kommunikationen, i alla fall inte mellan mig och mamma och pappa. Jag har svårt att uttrycka mig på kinesiska eller kanto. De har svårt att förstå svenska och att prata svenska. När kommunikationen fungerar kan jag ha några enstaka ord i konversationen för att jag inte hittar dem. På den nivån kan de förstå mig och rätta mig, men när jag är arg är det en helt annan sak.

När jag är arg eller frustrerad är det för att jag inte kan uttrycka mina tankar och känslor, och för att de försöker styra mina beslut. Det är inte kul! Men vad gör man när man inte ens kan säga hur man vill ha det, när de inte förstår, när huvuder är fullt av ilska och snart ska explodera av trycket.
Jag vill bestämma själv ibland och jag vill göra saker själv, för om jag inte gör det själv kan de lika gärna göra allt. De kan få bära mig till min destination, laga min mat, tvätta mig och rästen av alla grejer som jag gör. De kan till och med få tänka för mig, fast det gör det ju redan, men ändå. Då kan man också lika gärna aa livet av sig för jag finns ju inte, jag är inte betydelsefull och jag får inte ens leva mitt liv. När jag kan uttrycka mig och särksillt på svenska när jag är arg förstår det inte ett ända ord och skriker åt mig att prata på kinesiska. Inte bra alls går det när man är uppe i hövvarv Men så är dett. Jag måste hitta något sätt att vända det här, så att jag inte gör något dumt i framtiden som jag kan komma att ångra.